2014-01-29

Oliktänkande undanbedes!

Köttproduktion innebär en hård miljöbelastning. Rött kött i de mängder vi äter det i västvärlden är dåligt för hälsan. Och köttproduktion innebär, såklart, i allmänhet att djur lider. Det finns således många goda anledningar att äta mindre kött.

Själv är jag varken vegetarian eller vegan, tvärtom är jag väldigt förtjust i att äta kött. Av ovan nämnda anledningar ser jag dock till att hålla mitt köttätande på en låg nivå och jag äter inte sällan vegetariskt. Konceptet med en köttfri dag i veckan är, enligt mig, därför sympatiskt.

Men min sympati för konceptet försvinner snabbt när jag ser reaktionerna som möter kritikerna av detsamma. När någon protesterar fylls Twitter och Facebook av ett ramaskri som överröstar ordstävets stuckna gris med råge. Och snart får samma ramaskri övertoner av den mest förutsägbara av alla svenska pseudodiskussioner – genusaspekten.

Nån stackare på LRF – förmodligen inte mediatränad nog att ge sig ut i det minfält som är vår "samtidsdebatt" – råkade säga något om järnbrist bland unga växande tjejer som tränar. Och vips så är vi inne i genusdebatten igen, vips så skriver en skrevfotograf och hennes Researchgruppsvänner som fått en fristad på Aftonpravdan en arg krönika och vips så svämmar sociala medier ännu en gång över av infam smörja.

Det är märkligt att till och med en diskussion om kött så fort kan sjunka ned i genusträsket, men i dagens Sverige är som bekant allting möjligt. Och med allting menar jag verkligen allting – för en tid sedan kunde man till exempel i DN läsa följande:


Budskapet är glasklart: Det är endast de hemska vita kränkta männen som är emot en köttfri måndag, alltså är allt motstånd till konceptet oacceptabelt. Om någon oliktänkande öppnar käften skall vederbörande tystas direkt – och de vanliga härskarmetoderna har ju visat sig fungera väl, så varför överge ett vinnande koncept?
DN1, DN2, SvD1, Sk1, Sk2, NSk1, NSk2, LT1, LT2, Re1, Re2, Re3, Re4

Integritetshaveri


Det var Ratsit. Det var Merinfo. Och nu är det Lexbase.

Vi förväntas bli indignerade, men vad få har klar för sig är att vad Ratsit, Merinfo och Lexbase presenterar är offentliga uppgifter. Lagstiftaren har funnit det rätt och riktigt att till exempel din deklarerade inkomst skall vara en offentlig uppgift, som vem som helst kan ta del av. Det är viktigt för demokratin, heter det. Och det är, såklart, viktigt för pressfriheten. Bullshit!

Det finns ingenting som rätt och riktigt i att offentliggöra privatpersoners ekonomier. Min privatekonomi angår inte mina grannar, den angår inte nyfikna vänner till familjemedlemmar och den angår definitivt inte kriminella.

Det är däremot rimligt att folkvaldas privatekonomier offentliggörs på detta sätt. Offentliga uppdrag är frivilliga och uppdraget är av en sådan art att det är viktigt att innehavaren kan granskas. Men att privatpersoners personnummer, adresser, körkortsbilder och inkomster anses vara offentliga uppgifter är ett stort svek mot landets alla privatpersoner.

Det är emellertid inte detta som ifrågasätts när Ratsit, Merinfo och Lexbase får rubriker. Vad som ifrågasätts är att informationen görs ännu mer lättillgänglig. När informationen blir mer lättillgänglig blir det såklart fler som snokar i andras förehavanden, men allt de snokande gör är att använda sig av de rättigheter lagstiftaren givit dem. Det är inte huruvida informationen finns på Internet som är problemet – problemet är att den är offentlig in the first place.

Som grädde på moset passar en del skvallertidningar på att hyckla så det står härliga till genom att kalla tjänster som Ratsit för integritetskränkande. Samma kvällsblaskor publicerar regelbundet – till inbrottstjuvarnas stora glädje – listor över vilka som tjänar mest i landets kommuner, men det är förstås en heelt annan sak.
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, DN10, DN11, DN12, IDG1, IDG2, IDG3, IDG4, IDG5, IDG6, LT1, LT2, LT3, LT4, LT5, NSk1, NSk2, NSk3, Re1, Re2, Sk1, Sk2, Sk3

2014-01-28

Nordens Kina (och dess Peking)

"Se på landet som ett nordligt Kina", säger den brittiske journalisten Michael Booth om Sverige.

Ptja, med tanke på de svenska reaktionerna på Belinda Olssons TV-serie, dagens Amnestyutspel och på en viss annons i DN så är det bara att hålla med. När Södermalm tycker en sak och världen utanför en helt annan, är det inte per automatik så att Södermalm varje gång har rätt och resten av världen har fel.

Men, det är klart, förståelsen för ett sådant resonemang är förstås gissningsvis väldigt liten på Södermalm.


DN1, SvD1, SvD2, LT1, NSk1, NSk2, Sk1, SR1

2014-01-27

I(s)lamism & utren(s)ning


För lite mindre än ett år sedan valdes ordföranden för den svenska grenen av Muslimska brödraskapet in i Socialdemokraternas partistyrelse. Inte sossarnas finaste ögonblick, direkt.

Riksdagsledamoten Carina Hägg kritiserade då det begav sig detta hårt. När Socialdemokraterna flirtade med islamismen för att nå ut till nya väljargrupper hade Hägg – som jag i övrigt sällan imponerats av – civilkurage nog att säga ifrån. Till slut fick också Mustafa hoppa av, och de flesta förutom Åsa Leninborg var ense om att Socialdemokraterna hade gjort en jättemiss när de valde in en islamist i partistyrelsen.

Det är uppenbart att Socialdemokraterna till slut insåg sitt misstag, även om de inte medgav det offentligt. Det hette på politiskt fikonspråk att Omar Mustafa valde att lämna sin post självmant, så formellt behövde inte Socialdemokraterna ge honom sparken. Det var naturligtvis med allra största sannolikhet precis det som hände, men på det här viset kunde såväl partistyrelsen som Mustafa själv hjälpligt rädda ansiktet.

Att man med Mustafa gjorde ett självmål av episka proportioner innebär dock inte att man har förlåtit Hägg för hennes kritik. "Du hade visserligen rätt", tycks man resonera, "men det ursäktar inte att du kritiserar Partiets överstepräster inför öppen ridå".

Att man nu som hämnd försöker tvinga bort Hägg från Riksdagen är skamligt. Att detta motiveras med att den kritik Hägg riktade mot valberedningen skulle ha varit "obefogad" kan inte beskrivas som något annat än en fars.

DN1, LT1, LT2, NSk1, NSk2, NSk3, NSk4, Sk1, Sk2, Sk3, Sk4, Sk5, Sk6, SMP1, SvD1

2014-01-26

Fölsters agenda

Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv publicerade igår ännu en artikel om invandringens påstådda lönsamhet.

Som bevis för sin tes använder sig Fölster sig av exempel från England och USA. Men som alla – speciellt de som, likt Fölster, är adjungerade professorer i nationalekonomi – vet är USA och England inte Sverige. I USA och England är lägstalönerna låga, fackföreningarna svaga, välfärden begränsad eller minimal och låglönejobben många.

I Sverige är däremot arbetsmarknaden reglerad, lägstalönerna höga, omhändertagandementaliteten stark och byråkraterna blödiga. Som grädde på moset är bostadsmarknaden genomreglerad varför det inte heller byggs några bostäder.

Det finns ingen djuplodande forskning som tyder på att invandringen är lönsam för Sverige, det finns däremot mycket som tyder på att den är en väldigt kostsam historia. Det är svårt att se hur det kan bli på något annat sätt då utbildningsnivån bland invandrare som kommer till Sverige är låg. Över 50 % bland stora invandrargrupper som somalier och afghaner är till exempel analfabeter, vilket ofrånkomligen leder till att skrämmande många fastnar i livslånga bidragsberoenden.

Utöver detta finns fler aspekter som är värda att ta på allvar. Mellanöstern är idag en radikaliserad religion, och dessa radikala värderingar tar vissa invandrare uppenbarligen också med sig hit. Någonting som väldigt många svenskar givetvis upplever som väldigt olustigt, men som gång på gång viftas bort av etablissemanget.

Den icke-västliga världen präglas såklart också av svaga statsbildningar och lågt förtroende för myndigheter, vilket också är värderingar som invandrare tar med sig. Ett välfärdssamhälle som det svenska står dock och faller med att förtroendet för systemet är högt. När allmänheten ser fusket breda ut sig undergräver detta förtroendet för systemet, vilket i sin tur leder till att ännu fler börjar fuska eller åtminstone tappar lusten att via skattsedeln behöva betala för det hela.

Varför är då Svenskt Näringsliv sådana förespråkare för rekordstor invandring? För att de själva räknar med att tjäna på den, såklart.

Det ligger i Svenskt Näringslivs intresse att fler slåss om samma lediga jobb, det pressar lönerna nedåt. Det ligger i Svenskt Näringslivs intresse att välfärdssamhället får stå tillbaka, det öppnar upp fler branscher för privata alternativ. Det ligger i Svenskt Näringslivs intresse med låga minimilöner, det skulle skapa helt nya branscher inom tjänstesektorn som inte finns i dagens Sverige, eftersom lönerna är för höga för att uppnå lönsamhet.

Stefan Fölsters artikel kommer säkert delas flitigt av röda väljare på Facebook. Men Stefan Fösters agenda är inte din eller min agenda, den är Svenskt Näringslivs. Stefan Fölsters agenda är framför allt inte arbetarklassens agenda, för som Migros Jacob Lundberg uttryckte det i en debattartikel:

"Om det finns oro för belastning på bidragssystemen är det bidragssystemen som måste åtgärdas."

Lästips: Tino Sanandaji (t ex här, här, här eller här)


DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, Sk1, Sk2, LT1, NSk1, NSk1, SMP1, SMP2, SMP3, SvD1, SvD2, Dag1, Dag2

2014-01-25

Skamligt, Ullenhag!


Omskärelse innebär att en del av ett nyfött barns könsorgan skärs bort utan bedövning. Det finns ett enda bra argument mot att inte på stört förbjuda denna sedvänja, nämligen argumentet att ingreppet vid ett förbud kommer att utföras ändå.

Denna risk är högst reell och innebär att ingreppet, istället för att utföras av behörig personal på sjukhus, utförs av obehörig personal i hemmiljö. Om komplikationer därefter uppstår kommer ett sjukhusbesök innebära risk för åtal, vilket kan leda till ytterligare problem i form av obehandlade infektioner.

Från en utilitaristisk ståndpunkt finns det således skäl mot ett förbud, så frågan är inte helt okomplicerad. Moralen i sammanhanget är dock glasklar, det är fel att helt i onödan stympa ett nyfött barn utan bedövning. Väldigt fel.

Präktighetsroboten Erik Ullenhag ser emellertid inget moraliskt dilemma alls. Han avfärdar hela problematiken så här:

"Jag har aldrig träffat någon vuxen man som upplevt att omskärelsen som ett övergrepp. Ingreppet är inte särskilt omfattande och föräldrar har rätt att uppfostra sina barn enligt den tro och tradition som de tillhör. Om vi förbjuder det måste vi också ta upp frågan om det kristna barndopet."

Ullenhag har i och för sig rätt i att barn inte bör fostras – indoktrineras – in i något trossystem. Men att likställa några droppar vatten med en skalpell som – utan någon form av bedövning – skär bort en del av ett barns kropp, är direkt skamligt. Skäms, präktighetsrobot, skäms!

Lästips: The Daily Mail
SvD, Dag,

2014-01-23

Baghdad Bob i Stockholm


"Invandring är bra för Europa", sade Fredrik Reinfeldt ikväll i Davos, varpå han tillade "vilket exemplet från Sverige visar".

När Reinfeldt kläcker ur sig orden "vilket exemplet från Sverige visar" börjar jag på allvar fundera om allting står rätt till på det reinfeldtska hjärnkontoret. En del länder – framför allt de som bedriver en nyliberal politik – har lyckats bra med att få sina invandrare i jobb. Vad exemplet Sverige visar är däremot följande:


I gårdagens Uppdrag granskning intervjuades Erik Ullenhag och Ylva Johansson om integrationsfiaskot. Båda medgav att "ja, det har varit dåligt tidigare", men tillade att "vi har funderat på det här och har nu tagit fram en magisk integrationspolitik som kommer att lösa alla problem!"

Här infinner sig onekligen en känsla av déjà vu. Vad Ullenhag och Johansson säger är samma sak som politikerna har upprepat i decennier nu. Fel har begåtts tidigare, säger man, men nu är den magiska integrationspolitiken som kommer lösa alla problem här!

Problemet är bara att det låter likadant nu som det lät för fem år sedan, som det lät för tio år sedan, som det lät för femton år sedan... Om inte den svenska politikerkåren väldigt snart börjar verklighetsförankra sig lite lär det låta likadant om fem år igen. Och om tio år och om...

Sanningen är att politikerna inte har en djävla aning om vad de skall göra. Men likt Baghdad Bob berättar de den ena rövarhistorien efter den andra, i ett desperat försök att övertyga lyssnarna om att de har kontroll över situationen. Någonting som de alldeles uppenbarligen inte har.

Lästips: The Daily Mail, Anybody's Place, Den sjätte mannen


Dag1, Dag2, Dag3, Dag4, DN1, DN2, Sk1, Sk2, Sk3, Sk4, Sk5, Sk6, NSk1, NSk2, NSk3, NSk4, NSk5, NSk6, LT1, LT2, SR1, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SMP1, SMP2

2014-01-22

Borg - skattehöjaren

I en intervju med Dagens Industri förutspådde Anders Borg för några dagar sedan att skatterna snart måste höjas. När Anders Borg, några stycken längre ned, får frågan till vad dessa pengar behövs svarar han:

"Jag skulle fortsatt prioritera utbildning, infrastruktur, forskning och kanske vissa aktiveringsåtgärder, inte minst för nyanlända i Sverige. Vi behöver öka undervisningstid och andra saker och det är relativt kostsamt."

Borg försöker linda in sitt kärva valbudskap till landets valboskap så gott det går, men vad han säger är att vi måste höja skatterna för att finansiera västvärldens största invandring. Ni vet, den som vi så ofta får höra är lönsam. Ni vet, den som Reinfeldt berömmer sig för att tillsammans med Miljöpartiet ha ökat.

SOM-institutets mätningar av svenskarnas åsikter om invandringen visar, till skillnad från hur media brukar framställa det, att svenskarna är djupt skeptiska till denna utveckling. När Reinfeldt tillsammans med MP valde att öka invandringen för att straffa SD, var detta en politik som 50 % av svenskarna var emot. Endast 18 % var enligt SOM-institutet för.

Den blågröna invandringspolitiken går alltså stick i stäv med vad svenska folket vill. När det nu börjar bli dags att betala kostnaden för samma politik har Anders Borg sin plan klar – han ämnar skicka notan vidare till de svenska skattebetalarna.


SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, DN10, DN11, Sk1, Sk2, Sk3, NSk1, NSk2, NSk3, LT1, LT2, LT3, LT4, Dag1, Dag2, SMP

2014-01-21

Ryggradslösa politiker

"Låt Rumänien betala notan" skriver två folkpartister idag i en debattartikel.

Nå, jag skall inte vara orättvis. Att de två folkpartisterna faktiskt talar om tiggarinvasionen som ett problem tyder åtminstone på ett visst mått av verklighetsförankring inom Folkpartiet. Men talet om att skicka notan till Bukarest är trams, det kommer aldrig att hända och det vet artikelförfattarna mycket väl.

Genom att ändå publicera debattartikeln försöker de under vad som kallas för ett "supervalår" visa sig lite handlingskraftiga. De menar inte allvar med sitt förslag och det kommer aldrig att bli politisk verklighet. "Men kanske kommer någon dum djävel", resonerar de, "gå på våra floskler och lägga sin röst på vårt borttynade Folkparti så att vi får behålla våra mysiga platser runt köttgrytorna".

Sossarna passar givetvis på att kontra direkt, och skickar därför ut Sveriges gråaste gråsosse – som passande nog lyssnar till det smått osannolikt tråkiga namnet Roger Mogert – att uttala sig. Mogerts lösning är den socialdemokratiska patentlösningen på allt – "låt skattebetalarna betala!"

Gemensamt för båda förslagen är att politikerna bakom saknar ryggrad. EU-regler ger förvisso tiggarna rätten att resa till Sverige, men de ger dem inte rätten att tigga, bo gratis på härbärgen, bygga kåkstäder eller slå upp läger i stadsparker. Den fria rörligheten är dessutom inte ovillkorad – det framgår till exempel sällan i den svenska "debatten" att den faktiskt är begränsad till tre månader.

De svenska politikerna har således alla möjligheter i världen att ta tag i problemet om de faktiskt skulle vilja – men de vill inte. Den miljöpartistiska journalistkåren skulle korsfästa dem om de försökte och Facebook och Twitter skulle explodera i indignerade upprop som en relativt liten grupp människor på vänsterkanten – uppbackade av nyliberaler och en och annan godsvensk – skulle dela.

Därför kommer problemet fortsätta och Sverige kommer förbli världens socialkontor. Ända tills den svenska medelklassen får nog och röstar för att avskaffa välfärdssamhället, det vill säga.

Lästips: The Daily Mail, Motpol


SvD1, SvD2, SvD3, Dag, LT1, LT2, NSk, DN1, DN2, DN3

KPML(r)-professorn

Christian Diesen är, föga förvånande, en av förespråkarna för en samtyckeslag.

Christian Diesen benämns som "professor emeritus i processrätt" i rapporteringen. Christian Diesen råkar också vara engagerad inom KPML(r), men det har säkert inget med saken att göra.


SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, DN1, DN2, DN3, Sk, NSk, LT

2014-01-20

Orgie i moralism

I DN berättas idag med socialliberal förfäran och indignation om Obamas syn på cannabis.

Citattecknen är legio. Man skriver om "nöjeskonsumtion", "medicinsk marijuana" och "gräs". Man insinuerar att presidenten är ute på tunn is när han gör åtskillnad mellan cannabis och – citattecken igen – "hårda droger". Ja, man påstår till och med utan att darra på manschetten att detta skulle vara vara – mina citattecken den här gången – "omstritt".

Mot slutet av artikeln tar man i så man nästan spricker med att "Obama håller uppenbarligen inte med den del av den medicinska och barnpsykiatriska expertisen som betraktar cannabis som en farlig och förrädisk drog".

Vad DN utelämnar är att så gott som alla seriösa forskare utanför Nils Bejerots och Beatrice Asks Sverige är helt på det klara med att cannabis är en lätt drog. De sätter inte ens begreppet inom citattecken, för det finns inget behov av att misstänkliggöra vad som är en vetenskapligt välbelagd sanning.

Åh, i vår lilla ankdamm hävdar såklart etablissemanget envist något annat, men här hävdar vi å andra sidan också att ramadan är en svensk tradition och att kön endast är sociala konstruktioner. Omvärlden lär inte uppleva något större behov av att lyssna på våra råd.

I slutet av artikeln tar artikelförfattaren fram vad han gissningsvis ser som sitt ess i rockärmen – barnen! Barnen har dock ingenting med saken att göra, det är givetvis inte tillåtet att sälja cannabis till barn i vare sig Washington eller Colorado. Att amerikanska barn som vill röka på sedan väldigt länge har haft goda möjligheter att också göra detta beror på den illegala cannabishandeln, inte den legala.

Den svenska narkotikapolitiken påstås vara vetenskaplig men det är den inte, den är moralistisk. Denna vetenskapsfientliga inställning leder till väldigt många svenskars helt onödiga död.


DN, DN2, DN3, SvD1, SvD2

2014-01-17

Tankar efter "Fittstim - min kamp"

Såg ikväll, en dag efter alla andra, på Belinda Olssons dokumentär "Fittstim - min kamp". Jag tyckte den var riktigt bra.

Åh, det finns confirmation bias här såklart. Olsson bekräftar min världsbild, jag tycker hennes dokumentär är bra, inget förvånande med det. Men låt mig säga som så här: Belinda Olsson skrev inte tittaren på näsan, hon ställde frågor, var självkritisk och berättade väldigt självutlämnande om de tvivel och de motstridiga känslor hon upplevde. Resultatet blev i mitt tycke effektfullt och väldigt intressant.

Men apropå confirmation bias så är det mest intressanta egentligen inte dokumentären i sig, utan reaktionerna på den. Tidningarnas kultursidor fylls idag av av artiklar som kritiserar Belinda Olsson. Att mediebruset berikats med en kritisk röst som inte utan vidare instämmer i kören, ses inte med blida ögon bland alla som är vana vid att oemotsagda få skrika ut såväl högt som ofta.

Twitter är det såklart ännu värre, och kritiken kommer i två former. Den ena sorten handlar om nattsvart hat, personangrepp och utläggningar om att man – eller snarare, på radikalfeministiskt nyspråk, "en" – känner sig smutsig och illamående efter att ha sett dokumentären.

Den andra formen av kritik går ut på att förminska Belinda Olsson. Den manifesterar sig i form av ett stort antal inlägg i stil med "Det var ju inte så farligt, Belinda hade ju ändå ingenting vettigt att säga och programmet handlar ju bara om henne själv, inte om feminismen".

Gemensamt för de starka reaktionerna är att självkritiken, problematiserandet och viljan att förstå någon annans perspektiv lyser med sin totala frånvaro. En karavan med rättrogna ångvältar har bestämt sig för att Olsson har fel och skall tystas, amen och halleluja. För de värsta avarterna, se denna samling med skärmdumpar på bloggen "Det fina hatet".

Har du inte sett programmet än rekommenderar jag varmt att du gör det, det finns här.

Lästips: Motpol
SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, Re1, Re2, SR1, SR2, Ab1, Ab2, Ab3, Ab4, Ab5, Ab6, Exp1, Exp2, Exp3

2014-01-15

Blodpuddinggate mörkas

Kort efter Ariel Sharons död skrev talesmannen för Örebro moské följande:

"Ariel Sharon är död!
En gång när han skulle fira sin födelsedag beordrade han några israeliska soldater att slakta och tömma några palestinska barn på blod. Han skulle använda deras blod till att göra i ordning blodpudding och servera på hans födelsedagskalas."

Vad som är chockerande med detta är inte i första hand att talesmannen för Örebro moské uttalar sig på det här sättet – att det frodas riktigt ruttna åsikter där visste vi sedan tidigare. Moskén har tidigare utmärkt sig bland annat genom att stödja månggifte, hävda att det är kvinnans plikt att ha sex med sin man även när hon inte vill, samt väldigt tydligt avråda misshandlade kvinnor från att polisanmäla sina män.

Vad som är chockerande är istället att media mörkar det inträffade. Jag kan inte hitta en enda artikel om saken i vare sig DN, SvD, Aftonbladet eller Expressen. Den mörkläggning journalistkåren envist hävdar inte existerar, gör sig med andra ord påmind på ett högst konkret och olustigt vis.

Nerikes Allehanda utgör dock ett undantag, de har skrivit om det inträffade i såväl en artikel som en ledare. Medias mörkläggning i frågan blir ännu mer påtaglig när nämnda ledare påpekar det uppenbara:

"Det är bara att jämföra: Om en företrädare för kyrkan, en ledamot i riksdagen eller ordföranden i en kommunstyrelse hade sagt samma sak, så hade personen varit avsatt inom timmar."

Talesmannen för Örebro moské känner sedan tonåren för övrigt Mehdi "Kubasvensken" Ghezali. Att den senare med jämna mellanrum blir gripen i sällskap med terrorister i olika oroshärdar runt om i världen beror givetvis enbart på otur.

Lästips1: Anna Dahlberg - Vänstern är tomhänt i migrationsdebatten
Lästips2: Anna Dahlberg gör mos av Legolas Pettersson


100 % konspirationsteori? Skulle inte tro det. Jag återkommer
med en recension, i väntan på den kan jag rekommendera DN:s.

SvD1, SvD1, Ab, Dag1, Dag2 DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, LT, NSk, Sk, SMP1, SMP2

2014-01-14

Nationens tillstånd

Dagens Nyheter Förnumstigheter levererar idag två – ej bloggbara – artiklar, som väl illustrerar nationens tillstånd.

I den första berättas om Gustav som vill bli rymdturist. Inget fel med det, det skulle jag gärna också vilja prova på, men vad som är iögonfallande är att Gustav har fått ett bidrag till biljetten på 100 000 kronor av någonting som kallas för "Kulturbryggan".

När man gräver lite i saken visar det sig att Kulturbryggan har fått i uppdrag av regeringen att dela ut 25 miljoner kronor. De svenska löntagarna har med andra ord fått betala skatt för att finansiera Gustavs drömresa. Tänk på det, nästa gång du läser ditt lönebesked eller får betala kvarskatt.

Den andra artikeln handlar om dammsugare och nagellack. I korthet går den ut på att kränkthetsindustrin upprörs över att dammsugare associeras med kvinnor. Ironiskt nog så vilar hela resonemanget på det sexistiska och heteronormativa underförstådda antagandet att nagellack endast används av kvinnor.


SvD1, SvD2, DN LT, NSk, Re, Sk

2014-01-13

Rödgrönt = oseriöst


"Varför, O varför, måste varje idiotidé tas på allvar i Sverige?" skrev Johan Hakelius för några månader sedan i en mycket läsvärd krönika i Affärsvärlden.

Ja, varför? Well, i höst hoppas de rödgröna partierna bilda regering. Förutom den socialdemokratiska maktmaskinen – som numera saknar inte bara visioner och entusiasm, utan även kompetens och regeringserfarenhet – består konstellationen också av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vad vill då dessa två partier?

Jo, Vänsterpartiet – vilket såg DDR:s kommunister som ideologiska bröder ända till det bittra slutet 1989 – vill skjuta den svenska konkurrenskraften i sank genom att höja kostnaden per arbetad timme med 33 %.

Miljöpartiet, å sin sida, vill att Sverige skall ge bort en affär för 30 miljarder till Frankrike. Som grädde på moset slänger de in ett debattinlägg om att resultatet av Pisaundersökningen inte är så farligt, eftersom undersökningen inte mäter "mjuka" värden som att "växa upp till demokratiska samhällsvarelser".

Det finns en stor risk att dessa clowner om mindre än ett år kommer utgöra Sveriges regering. Jag finner det djupt oroande.

Lästips: Anybody's Place, Sven-Erland (dagens garv)


Du har väl inte missat...


SvD1, SvD2 SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, Ab, LT, NSk, Sk, SMP

2014-01-12

"Sharon åt barn"


Aisar Al Shawabkeh, talesman för Örebro moské, skrev nyligen följande på Facebook:

Ariel Sharon är död!
En gång när han skulle fira sin födelsedag beordrade han några israeliska soldater att slakta och tömma några palestinska barn på blod. Han skulle använda deras blod till att göra i ordning blodpudding och servera på hans födelsedagskalas.

Talesmannen för en moské – som, såvitt jag förstår, på skattebetalarnas bekostnad uppbär statsbidrag – påstår alltså på fullt allvar att Ariel Sharon inte bara slaktade barn för sitt eget höga nöjes skull, utan dessutom åt deras blod.

Örebro moské har tidigare utmärkt sig bland annat genom att stödja månggifte, hävda att det är kvinnans plikt att ha sex med sin man även när hon inte vill samt väldigt tydligt avrått misshandlade kvinnor från att polisanmäla sina män.

Samtidigt som detta pågår – i påtaglig nyhetsskugga, skall tilläggas – skriver Wolfgang Hansson i Aftonbladet att Sharon "utan betänkligheter lät massakrera palestinierna". Vänsterpartiet och MP attackerar därtill Carl Bildt för att utrikesministern uttalat sig för positivt om Sharon i samband med dennes död.

Lästips: Pophöger
Dag1, Dag2, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, LT1, LT2, LT3, NSk1, NSk2, Sk1, Sk2, SMP1, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7

2014-01-11

Journalistisk ankdamm

En iögonfallande stor del av det journalistiska utrymmet har kommit att handla om... journalisterna själva. Denna metajournalistik handlar dock i regel inte, vilket man skulle kunna tro, om hur dåligt, politiserat och subjektivt journalisterna utför sina jobb. Nej, vad metajournalistiken går ut på är att rapportera om medlemmarna i journalistkåren som om dessa hade nyhetsvärde i sig.

Cat fights inom journalistkåren blir till huvudnyheter, även om allmänintresset knappast står i paritet med rubrikernas storlek och artiklarnas längd. Och när två kidnappade svenska journalister blir frisläppta – gissningsvis efter att pengar till milisgruppers krigskassor betalats ut, så att de kan köpa fler vapen att sprida död och förödelse omkring sig med – förutsätts allmänhetens intresse för detta vara närmast oändligt mycket större än samma allmänhets intresse för såväl kriget i Syrien som den stora invandringen till Sverige detta medför.

Well, dagens Berglins gör en väldigt träffande observation om allt detta som jag helt enkelt bara måste dela med mig av:

SvD1, SvD2, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, Re

2014-01-10

Handgranat i glashus

Jonas Sjöstedt meddelar idag att det är Centerpartiet som är "det mest extrema partiet".

Själva vill vänsterpartiet sänka den svenska konkurrenskraften till grekisk nivå genom att införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön – det vill säga öka kostnaden per arbetad timme med 33 %.

Som grädde på moset föreslår dessutom vänsterpartister att den bilburna posthanteringen inom tätorter skall läggas ned, med motiveringen att "brev och småpaket inom tätorterna kan enkelt distribueras med tryckluft i nedgrävda minitunnelsystem".

Min entusiasm inför Centerpartiet är förvisso minst sagt ganska sval, men det krävs likväl att man är extremt världsfrånvänd för att inte se det uppenbara – nämligen att Sjöstedts parti är avsevärt mer extremt än Annie Lööfs.

Uppdatering: Som för att sätta lite extra krydda på det vänsterpartistiska hyckleriet väljer nu partiet att kritisera Carl Bildt för dennes uttalanden om Ariel Sharon. "Han hyllar en person som är ansvarig för omfattande massakrer på palestinier" säger vänsterpartisten Hans Linde, och tillägger att Bildts uttalande skadar Sveriges trovärdighet gentemot palestinierna. Själva har vänsterpartisterna gjort en stor sak av att stödja den palestinska terrororganisationen PFLP.


Anybody's Place, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, DN10, DN11, DN12, DN13, DN14, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, SvD10, SvD11, SvD12, SvD13, SvD14, SvD15, SMP

2014-01-08

De fattar inte!

Så var det dags igen. Tidningarna "rasar" mot SD för någonting en av deras företrädare har sagt. SvD tar in Jan Hjärpe (som tidigare till exempel försvarat antisemitiska Radio Islam) som expert. Hjärpe förklarar så att Bylund har fel, bara för att i nästa ögonblick mer eller mindre ge honom rätt, men avfärda detta utifrån teknikaliteter.

Åh, jag försvarar inte nödvändigtvis Bylund egentligen. Men tidningarna har slagit upp "nyheten" stort under hela dagen och artiklarna tillhör just nu de mest lästa, så jag kan tänka mig hur det ser ut på Twitter och Facebook. The usual suspects – miljöpartister, vänsterpartister, södermalmshipsters samt välmenande men politiskt oinsatta medelklassvenskar – som delar, förfasas, ryggdunkar varandra och bekräftar varandras världsbilder.

Problemet med detta är bara att det stora opinionsstödet för SD inte beror på att svenskarna tycker att SD har de intelligentaste företrädarna.

Det stora stödet för SD beror på att många svenskar skräms av hur parallellsamhällen växer fram. Det stora stödet för SD beror på att många svenskar ifrågasätter varför asylinvandringen till just vårt land skall vara så oproportionerligt stor.

Det stora stödet för SD beror på att många svenskar inser att när stora grupper afghaner och somalier – av vilka över hälften är analfabeter – kommer till Sverige så kommer skrämmande många av dessa fastna i livslångt utanförskap och bidragsberoende. Det stora stödet för SD beror på att många svenskar är chockade över hur kåkstäder, läger och tiggare har blivit nya inslag i stadsbilden.

Det stora stödet för SD beror på att många svenskar oroas över att 43 % av de långtidsarbetslösa är invandrare, över att 60 % av socialbidragen går till invandrare, över att 72 % av eleverna på Rosengårdsskolan gått ut utan gymnasiebehörighet och över att var fjärde nordafrikansk invandrare har tagits för brott.

Mest av allt beror dock kanske det stora stödet för SD på att folk börjar bli förbannade. Allt detta sker nämligen samtidigt som de sju övriga partierna och media hävdar att allting är bra, häver ur sig floskler om "berikning" och att "gilla olika", ropar på censur av fakta och avfärdar folks oro som utslag av xenofobi, hat och brist på bildning.

Med de premisserna hjälper det inte att inleda ännu ett drev – effekten lär snarare bli den direkt motsatta.
DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7, SvD8, SvD9, Sk1, Sk2, Sk3, Sk4, Sk5, SMP1, SMP2, SMP3, SMP4, LT1, LT2, NSk1, NSk2, Re

2014-01-06

Starka åsikter - noll koll

Beatrice Ask vet att cannabis är farligt. Ja, Beatrice Ask är så bergsäker på detta att hon inte blir det minsta misstänksam alls när hon läser en fejknyhet om att 37 coloradobor dött i cannabisöverdoser under en enda dag.

Well... Problemet är att det inte finns någonting som heter "cannabisöverdos". Det har helt enkelt aldrig någonsin inträffat någonting sådant som en cannabisöverdos. De svenska politiker och justitieministrar som bestämmer över narkotikapolitiken låter sig emellertid inte stoppas av någonting så oväsentligt som fakta, för de vet ju att de har rätt.

Därför fortsätter de svenska politikerna likt envisa åsnor att upprätthålla Nils Bejerots halvsekelgamla och moralismdrypande narkotikapolitik. Samtidigt som alkoholister förklaras lida av ett "sjukdomstillstånd" vågar tunga narkomaner inte söka hjälp – de senares sjukdomstillstånd är nämligen klassat som brottsligt.

Effekten blir en stor överdödlighet bland tunga missbrukare, men likväl kallar politikerna resultatet för en succé. Dödsfallen uppvägs nämligen av att något färre unga än i andra länder testar att röka på, vilket med politikernas moralistglasögon väger mycket tyngre än dödsfall och spridning av blodsjukdomar.

Och eftersom politikerna vet att de har rätt när de har fel – och eftersom alla som påtalar att de faktiskt har fel slentrianmässigt avfärdas som "drogliberaler" – så blir det bara en notis när Beatrice Ask med all önskvärd tydlighet bevisar att hon inte har en jävla aning om vad hon har väldigt starka åsikter om.

Ingenting kommer därför att förändras den här gången heller. Därför kommer många människor helt i onödan dö i överdoser i år också – och ännu fler kommer förstås drabbas av hepatit C.


SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, Ex, DN1, DN2, DN3, Re, VA