2014-08-22

Asylpolitiken i ett internationellt perspektiv

På Migrationsverkets statistiksida finns länkar till Eurostatstatistik över asylmottagandet i EU:s medlemsländer samt Island, Liechstenstein, Norge och Schweiz. Denna statistik sammanställer inte bara antalet asylsökande i nämnda länder, utan anger dessutom hur många negativa respektive positiva beslut dessa ansökningar utmynnar i. I diagramform ser siffrorna för positiva asylbeslut under 2013 ut som följande:


Under 2013 var Sverige med sina knappt 10
miljoner invånare EU:s största asylland.


I diagrammet ovan hamnar Sverige och Tyskland på ungefär samma nivå. Detta är emellertid missvisande, eftersom den tyska befolkningen är mer än åtta gånger större än den svenska. Kombinerar man istället Eurostats siffror med Wikipedias uppgifter om antalet invånare i Europas länder kan man istället räkna ut det mer relevanta jämförelsetalet positiva asylbesked per capita, eller för att vara exakt, antalet positiva asylbeslut per tusen invånare:

Under 2013 gav endast öriket Malta nära Afrikas kust
fler positiva asylbesked per capita än Sverige.


Eftersom små länder som Malta kan hamna högt upp på listan trots att deras totala asylmottagande är litet, kan det vara av intresse att komplettera ovanstående diagram med ett motsvarande över EU:s tio största asylländer:


Samma diagram som ovan, men begränsat till
EU:s tio största mottagarländer (i absoluta tal).


Ur Eurostats siffror går det också att läsa ut hur stor andel av det totala antalet asylansökningar som utmynnar i positiva besked i respektive land:


Av EU:s länder var 2013 det stora flertalet mer benägna
än Sverige att neka en begäran om asyl.


Till detta skall tilläggas att Sverige har det största sysselsättningsgapet i OECD mellan infödda och invandrare. Att svenska tidningar inte är fulla av information av det här slaget, inte minst efter Fredrik Reinfeldts tal förra helgen, är någonting som åtminstone jag finner väldigt iögonfallande.
DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, Sk1, Sk2, Sk3, Sk4, NSk1, NSk2, NSk3, NSk4, NSk5, LT1, LT2, LT3, LT4, Dag1, Dag2, BT, SMP, Dag1, Dag2, Dag3, Re1, Re2, Re3, Av1, Ex1, Ex2, Ex3, Ex4, Ex5, Ex6, Ab1, Ab2, Ab3

3 kommentarer:

  1. Vi är bäst! Eller är vi helt korkade? Vart tog det svenska lagom vägen? Även det skulle göra oss bäst i gänget.
    Tack för info!

    SvaraRadera
  2. Talet om "Landet lagom" bör förpassas till papperskorgen.

    SvaraRadera
  3. Fantastisk. Eller "verklighetistiskt" kanske. De flestas fantasi skulle inte kunna tänka sig något så otroligt.

    SvaraRadera

Kommentarsfältet modereras med varierande regelbundenhet och ett stort mått av godtycke. Kommentarer löper stor risk att gå direkt ned i papperskorgen om de är sossiga, progressiva, grötmyndiga, ignoranta, deprimerande förutsägbara, överdrivet långa eller trollande. Blogginnehavaren är fullständigt ointresserad av debatt med personer som förfäktar förkastliga ståndpunkter. Kommentarer i vilka direkta felaktigheter framförs kommer i regel inte publiceras, såvida inte blogginnehavaren råkar ha lust att lägga tid på att skriva ett dräpande svar.

Gå ur PKU-registret innan det är för sent!

Regeringen vill göra PKU-registret – i vilket de flesta svenskar födda 1975 eller senares DNA finns lagrat – tillgängligt för polisen. Du har fortfarande möjligheten att gå ur detta register, vilket du också bör göra:

  • För att du under en vanlig dag lämnar spår av ditt DNA över stora områden, inklusive på platser där brott senare kan begås.
  • För att din kropp och ditt DNA tillhör dig, inte staten.
  • För att din uppfattning om vad som bör vara lagligt respektive olagligt förmodligen emellanåt skiljer sig markant från statens.
  • För att du är oskyldig tills motsatsen bevisats, inte det omvända.
  • För att register alltid kommer att missbrukas.
Använd denna blankett för att skydda ditt eget DNA och denna blankett för att skydda dina barns.