2014-09-01

Nalin Pekgul, islamismen och cynismen

I det nya numret av Magasinet Neo återfinns en mycket läsvärd intervju med Nalin Pekgul. Pekguls lätt romantiska syn på socialdemokratin skiner igenom vid några tillfällen, men detta hindrar inte Pekgul från att rikta stenhård kritik mot både vänstern och högern.

Något som slår mig när jag läser intervjun är hur Pekguls ord på ett nästan tragikomiskt sätt belyser den naivitet och aningslöshet som präglar den svenska politiken. När Pekgul försökte lyfta hedersproblematiken under 1990-talet ville varken tidningarna eller hennes parti tro på vad hon sade. Enligt Pekgul var det en vanlig utbredd åsikt inom Socialdemokraterna att vad hon talade om var "Nalins problem", snarare än ett reellt samhällsproblem.

Inom det svenska etablissemanget valde man med andra ord att vägra ta in det som utmanade ens värdsbild, man förutsatte sig själva behärska frågan bättre än invandraren Pekgul som bodde i Tensta och man valde att istället se vad man ville se. Detta är knappast en inställning som har förbättrats sedan dess, något som Pekgul själv ger flera utmärkta exempel på.

För det första pekar hon på det obehagliga i hur Islamiska förbundet, Sveriges Unga Muslimer och Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén – det vill säga organisationer med radikala och islamistiska agendor – i den svenska samhällsdebatten fått rollen att representera "det muslimska civilsamhället".

För det andra pekar Pekgul på hur de islamistiska krafterna vinner mark i de politiska partierna. Detta beror enligt Pekgul inte enbart på naivitet, utan handlar enligt henne även om cyniskt och kalkylerat röstfiske i grumliga vatten. Att Islamiska förbundets före detta ordförande Abdirizak Waberi representerar Moderaterna i Riksdagen, att Miljöpartiets gruppledare i samma församling är en tidigare ordförande för Sveriges Unga Muslimer och att Omar Mustafa valdes in i den socialdemokratiska partistyrelsen, är väldigt starka indikationer på att Pekgul har rätt.

Den röda tråden i Pekguls resonemang är att bakom politikernas fina ord om solidaritet och värdegrund så ryms ett stort mått av cynism, någonting som sammanfattas väl av följande citat:
– Det får socialdemokraten inom mig att tänka att "borgarna skiter i de här människorna", om jag ska vara elak. I deras ideologi är de så förblindade att om det offras några tusen flickors liv, så tänker de ändå att det är värt det för valfrihetens skull.

– Exakt samma sak är det med delar av vänstern. De tänker "det stora för oss är att kritisera Israel och USA". Om de får stöd av islamisterna i den kampen så struntar de i vad de muslimska flickorna utsätts för. Ingendera sidan tycks bry sig om de här människorna.
Detta är en förödande kritik av tillståndet i den svenska politiken, och det finns goda skäl för den svenska politikerkåren att ta till sig av densamma.
DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, Sk1, Sk2, NSk1, Dag1, Dag2, Dag3, Dag4, Dag5, Dag6, Dag7, Dag8, Dag9, Dag10, Dag11, Dag12, SydSv, Ex1, Ex2, Ex3, Ex4, Ex5, Ex6, Ab1, Ab2, Ab3