2015-12-01

Om studielån och särlagstiftning

Kvinnor som studerar IT-utbildningar skall få sina studielån avskrivna, föreslår den av regeringen tillsatta Digitaliseringskommissionen. På så sätt, hoppas man, kommer antalet kvinnliga studenter på nämnda utbildningar att öka.

Detta förslag är fullständigt groteskt av flera skäl. För det första är vad man föreslår ett gigantiskt avsteg från principen om likhet inför lagen. Vad man föreslår är att vissa människor skall gynnas med flera hundra tusen kronor mer än andra, och att det skall vara den enskildes kön som avgör i vilken kategori man hamnar.

Vad Digitaliseringskommissionen föreslår är bara det senaste exemplet på hur lika rättigheter allt oftare förväxlas med lika utfall. Lika rättigheter (och skyldigheter) är en självklarhet i varje civiliserat samhälle. Utfallet, däremot, är medelvärdet av många enskilda individers fria vilja.

Om detta utfall inte blir vad Digitaliseringskommissionen (eller Folkpartiet) hade förväntat sig är det inte de enskilda individerna det är fel på. Digitaliseringskommissionen (och Folkpartiet) förmår emellertid inte ta in detta, utan är tvärtom så övertygade om att individerna inte vet sitt eget bästa att de svarar med att förespråka olikhet inför lagen. Detta är en ytterst otäck utveckling.

För det andra bottnar Digitaliseringskommissionens förslag i en moderiktig föreställning om att könsroller endast är sociala konstruktioner. Enligt denna teori är män och kvinnor (sånär som på vissa kroppsliga skillnader) identiska, men tvingas redan som småbarn av en patriarkal omgivning att leva upp till könsbaserade normer. Detta är inte bara en teori som går stick i stäv med så gott som alla människors personliga erfarenheter, den saknar därtill vetenskapligt stöd.

Ironiskt nog har denna vetenskapsfientliga strömning på senare tid fått namnet "genusvetenskap". Problemet med detta är att "genusvetenskapen", sitt namn till trots, inte är någon vetenskap över huvud taget. Den är en sektliknande och postmodern vänsterideologi som, på rent politiska grunder, släppts in på universiteten.

Mycket riktigt är det som regel också just på (de kvinnodominerade) "genusvetenskapliga" institutionerna man påträffar företrädarna för teorier som den om att intresset för programmering inte skiljer sig åt mellan könen. Ironiskt nog utmärker sig dessa företrädare påfallande ofta för det monumentala ointresse de hyser för just logik, matematik och programmering.

Läs även:
Motpol
DN1, SvD1, NT1, DI1, SR1