2012-09-30

Kan vem som helst drabbas?

"Män är djur" förklarade en tidigare Roksordförande sin syn på saken inför en filmkamera. Hon fick i slutändan avgå på grund av detta, trots att hon försökte bortförklara sig med att hon bara citerade en bok. En uppenbar lögn, eftersom hon i den oklippta filmsekvens som visades på TV tydligt gjorde väldigt klart att hon helhjärtat ställde sig bakom den mansanalys som boken i fråga lanserade.

Mäns våld mot kvinnor är en hjärtefråga för Roks, och att kvinnor misshandlas och mördas av män är såklart ett beklagligt fenomen, om än bra mycket mer sällsynt än män som mördas av män. Men låt oss ta ett steg tillbaka och se vad det egentligen handlar om.

Mäns våld mot kvinnor faller i regel under tre kategorier. Den första är Svenssonmän som mördar Svenssonkvinnor. När det kommer till denna kategori så har jag ingenting emot om den utreds efter de premisser som Roks önskar, men denna kategori är gissningsvis den i särklass minsta av de tre kategorierna.

Den andra kategorin är nämligen mäns våld mot kvinnor inom invandrarfamiljer, och då främst familjer invandrade från Mellanöstern och Nordafrika. I dessa regioner är hederskulturen stark, och förväntningarna på mäns och kvinnors beteende väldigt skilda från nordeuropéers. Detta är ett problem väl värt att belysas, men så länge Roks väljer att framställa det som ett problem med mäns attityder i största allmänhet väljer samma Roks också att stoppa huvudet i sanden. Detta är inte ett inhemskt problem utan ett importerat.

Den tredje kategorin är kvinnor som attraheras av så kallade "bad boys". Dessa kvinnor har fallit för män som lever utanför eller i utkanten av samhället, just för att de valt att leva så. Detta är biologiskt ganska lättförklarat, dessa män utstrålar stor alfahannepotential och signalerar därför också till det motsatta köner att de hyser starka livskraftiga gener. Men om vi i feministisk anda förutsätter att kvinnor, liksom män, är människor kapabla till förnuftiga beslut så... låt oss bara säga att det inte funnits någon brist på varningstecken före dessa kvinnor gjorde sina val.

Roks vill emellertid både äta kakan och ha den kvar. I rollen som en organisation med tydliga vänstersympatier vägrar de kategoriskt att erkänna att det skulle finnas kulturella skillnader i frågan. I rollen som en organisation med en likhetsfeministisk världsåskådning vill de heller inte erkänna att biologiska könsroller influerar kvinnors eller mäns sexuella beteende. Så istället för att erkänna att de målat in sig i ett hörn, istället för att erkänna att såväl män som kvinnor upprätthåller och uppmuntrar traditionella könsroller hos såväl det egna som det motsatta könet, så väljer de att gå till frontalangrepp enligt devisen anfall är bästa försvar. Att de därmed indirekt säger att vissa kvinnor inte är kapabla att göra vettiga val tycks inte få dem att känna sig som mindre goda feminister.

"Vem som helst" kan, enligt Roks, misshandla sin partner, såvida han är en man det vill säga. Varningstecken saknas alltid fram tills det ögonblick den första misshandeln inträffar, och allt detta helt oberoende av kvinnans val och preferenser, eller påstådda kulturella skillnader. Män är djur, helt enkelt. Att kvinnor skriver beundrarbrev till fängslade massmördare har ingenting med saken att göra. Med en sådan svartvit verklighetsuppfattning är steget inte långt till att aktivt och i strid med lagen hjälpa mödrar som inte kan acceptera en delad vårdnad av barn att genomdriva umgängessabotage, någonting som också Roks satt i system att göra.
SvD