2016-07-29

Sängkammarsocialismen


Illustration av "I fablernas land" (Facebook, Twitter)

Landskapet Arkadien på Peleponnesos sägs för antikens greker ha utgjort själva sinnebilden av paradiset på jorden. Inte ens Arkadiens människor kom emellertid undan jordelivets förbannelse, nämligen åldrandet och döden. Detta gav med tiden upphov till uttrycket et in Arcadia ego, vilket på latin betyder att jag (det vill säga Döden) återfinns också i Arkadien.

På samma sätt som Döden återfinns även i Arkadien återfinns förbudsminister Gabriel Wikström numera även i sängkammaren. Inspirerad av en Twitterfråga utsåg sig själv Wikström nyligen till sexminister. Denna roll började han snabbt ta på så blodigt allvar att han häromdagen i en debattartikel lät meddela att en omfattande undersökning av svenskarnas sexvanor skall göras.

Det framstår onekligen som en smula fräckt att samma minister som oförtrutet arbetat för att begränsa svenskarnas tillgång till såväl vin som snus nu plötsligt tar sig friheten att oinbjuden kliva in i svenskarnas sovrum. Detta är emellertid precis vad samlagsminister Wikström vill göra. Nu när jag förbjudit dig från att köpa gårdsvin vill du kanske berätta för mig om din syn på oralsex?, lyder det underförstådda budskapet.

Detta finner Wikström uppenbarligen inte det minsta konstigt, då älskogsministern i sin debattartikel är mycket tydlig med att vad svenskarna gör i sina sängkammare är en fråga för regeringen. "Sex är inte, och har aldrig varit, en enbart privat angelägenhet", slår den klåfingrige ministern utan vidare fast. Tvärtom är sex, hävdar han, "en politisk fråga".

Särskilt orolig är pipp- och gökministern över de tecken han tycker sig se på att svenskarnas sexuella aktivitet har minskat (du gissade rätt, det är "ett politiskt problem"), varför han öppnar för att politisk väg öka antalet samlag i Sverige. Till hans ambitioner hör också att på politisk väg "ge oss kunskapen för att kunna diskutera sex i ett politiskt perspektiv på ett mer positivt och otvunget sätt".

Vad som exakt avses med att "diskutera sex i ett politiskt perspektiv" förklaras inte, men frågan kittlar onekligen läsarens fantasi. Är det ungdomar som frigjort fäller uttalanden i stil med hans sexliv är i huvudsak typiskt socialdemokratiskt, men med vissa centerpartistiska inslag kopulationsministern tänker sig? Hoppas han att yttranden i stil med hennes avsky för ett socialförsäkringssystem av preussisk typ visade sig tydligt i hennes val av samlagsställningar framöver blir vanliga under nyårssupéer?

Som "ansvarig" minister har Gabriel Wikström bland annat att hantera ett sjukvårdssystem som står inför gigantiska så kallade utmaningar. Detta avskräcker emellertid bevisligen inte den grötmyndige förbudsivrande 31-åringen från att med buller och bång avisera att allmänhetens anarkistiska sexvanor nu har blivit en angelägenhet för den socialistiska regeringen.

I och med detta tar Wikström den motbjudande gamla socialistiska föreställningen att "det privata är politiskt" till helt nya höjder. Jag vill därför passa på att uppmana alla vilkas sexliv blir föremål för den socialistiska kartläggningen att trolla denna så mycket det bara går. När Wikström får resultaten av kartläggningen bör dessa vara av typen att svenskarnas tankar i orgasmögonblicket kretsar kring Thage G Petersons memoarer.

Läs även:
PJ Anders Linder, Motpol
DN1, Exp1, Exp2